Otrygga arbetsvillkor ger sämre hälsa

Ökad risk att drabbas av depression, ångest, missbruk och större risk för att försöka ta sitt liv. Även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och för att dö i förtid. Listan över de negativa konsekvenserna av så kallade atypiska sysselsättningar med låg kvalitet, på människors hälsa är lång. Det visar en rapport som sammanställt både ny och äldre forskning från Sverige och andra länder.

– De här anställningarna är farliga för hälsan, säger Theo Bodin, läkare i arbets – och miljömedicin, forskare vid Karolinska Institutet och en av författarna bakom rapporten.

Atypiska anställningar definieras som sådana som avviker från mer traditionella anställningar. De atypiskt anställda kan exempelvis vara matbud på cykel som får uppdrag via en app, behovsanställda inom äldreomsorgen men också välbetalda frilansare. Anställningarna skiljer sig från de mer traditionella tillsvidareanställningarna på heltid där arbetet utförs på plats hos arbetsgivaren, täcks av kollektivavtal, och ger möjligheter till kompetens- och karriärutveckling.

Det är atypiska anställningar med låg kvalitet, även kallade prekära anställningar, som är i fokus i rapporten. Sambandet mellan dåliga arbetsvillkor och ohälsa går via otrygghet, låg inkomst och brist på rättigheter, förklarar Theo Bodin.
– Man vet inte om man får behålla jobbet och känner en osäkerhet för sin inkomst. Kommer pengarna att räcka för att betala hyra, mat och fritidsaktiviteter. Man är också osäker på vad man har för skydd om man blir arbetslös, sjuk eller om det uppstår en konflikt på arbetsplatsen. Detta leder i sin tur till sömnsvårigheter, stress, ångest, depression och ökad risk för stroke.

Sammanställningen hänvisar till flera studier. En, där forskarna följde arbetstagare under fem år, visar att män som hade atypiska anställningar under hela tidsperioden hade 24 procents högre risk att få stroke än de med en typisk anställning. I en annan studie följdes personer mellan 20 och 55 år under 12 år. De som hade en atypisk anställning under alla åren hade 20 procents ökad risk att dö i förtid jämfört med de som i början av perioden bytte till en traditionell anställning.
– Jag blev förvånad över att effekten var så stor. Det här betyder ganska många extra dödsfall eftersom det här är en grupp som normalt sett inte dör. Folk i arbetsför ålder ska ju inte dö, säger Theo Bodin, som var en av forskarna bakom den studien.

Genom att följa individer i flera år och ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och tidigare sjukdomar har forskarna kunnat visa att just arbetsvillkoren leder till olika typer av dålig hälsa. Förklaringen till den sämre hälsan är alltså inte att det är personer med sämre hälsa som får arbeten med sämre villkor. – Det här är nytt. Det har inte visats tidigare, säger Theo Bodin.

Forskarna har också kunnat studera den sammantagna effekten av de olika anställningsvillkoren. Det har inte heller gjorts tidigare.
– Det har funnits studier som tittat på en faktor i taget men de resultaten har gått isär. Nu ser vi att effekten av alla faktorer tillsammans ger en tydligare bild.

I Sverige har andelen anställda med atypiska anställningar med låg kvalitet ökat, visar rapporten. Från 9,7 procent av antalet anställda 1992, till 13,8 procent 2017. Det är en ökning med 42 procent och betyder att drygt en halv miljon arbetstagare arbetade med otrygga förutsättningar 2017. Flertalet arbetar i hotell- och restaurangbranschen.

Störst har ökningen varit bland svenskfödda män. Theo Bodin vet inte varför, men tror att den ökande andelen kvinnor som börjat studera på högskolan spelar in.

Andelen av de som har en atypisk anställning med låg kvalitet är högre bland yngre, lågutbildade och invandrare.

Bland yrken som kräver kortare utbildning eller introduktion har andelen med en atypisk anställning också ökat. I denna grupp ingår städare, hamnarbetare och bärplockare.

Det finns en koppling mellan de atypiska anställningarna med låg kvalitet och ökad risk för sämre arbetsmiljö och ökad risk för ohälsa. Men det är samband som behöver studeras mer, menar Theo Bodin. I svenska studier finns tecken på brister i den psykosociala arbetsmiljön för de atypiskt anställda. Det kan handla om att arbetstagaren har låg kontroll över hur och när arbetet ska utföras, vilket är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Brist på säkerhetsutbildning och dålig introduktion på arbetsplatsen för nya arbetstagare, som är vanligt bland de atypiska sysselsättningarna, kan också påverka. Studier har också visat en ökad risk för arbetsolyckor.
– Hur stor del av ohälsan som kommer från dålig arbetsmiljö. Det behöver vi veta mer om, konstaterar Theo Bodin.

Trots resultaten är Theo Bodin noga med att påpeka att det finns forskning som visar att visar att även personer med atypiska anställningar mår bra. Exempelvis är egenföretagare generellt friskare och lyckligare, trots att de arbetar mer än anställda, tjänar sämre och upplever mer stress.
– De är ofta starka och positiva personer. Det finns också en tydlig selektion här av starka och friska individer. Men mår de bra ska de såklart fortsätta. Det är inte så att de går runt och bär på en tickande bomb.

Det finns många som menar att dessa anställningar är ett bra sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vad säger du till dem?
– Vi ser att rörligheten bort från de här anställningarna behöver öka. Det är viktigt att underlätta för det. Man skulle till exempel kunna erbjuda kompetensutveckling på deltid.

I rapporten har ni en lista med tio förslag på åtgärder för att förbättra hälsan för arbetstagare. Vilket förslag är viktigast?
– Att ställa krav på arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling och förbättra uppföljningen av att kraven efterlevs. Skulle man ställa tydligare krav på utförare i välfärdssystemen skulle det få stor effekt. Men det skulle bli dyrare förstås men bättre för arbetstagarna. Jag tror inte heller att någon politiker skulle säga att det är okej att konkurrera med dåliga villkor.