Inget land i världen äter så mycket kladdkaka som vi gör i Sverige!
Det får vi väl känna oss lite stolta över.
Roligt att vara bäst på något i alla fall.
Frödinge startades 1929 och bedrevs som ett vanligt mejeri.
På 50-talet bröt sig ostkakan in i sortimentet och på 70-talet lanserades första pajen och efterföljdes av de frysta tårtorna.
Kladdkakan gjorde storstilad entré först år 2004 och blev snabbt väldigt populär.
Jag har redan klarat av Frödinge Kladdkaka och den testen utfördes och recenserades av alla i familjen.
Dags att åter samla familjejuryn för att utvärdera kladdkakan Rocky Road.
Två jurymedlemmar föll dock direkt bort och befriades från närvaro och övrig förfliktelse.
Orsak: nötallergi.
Återstod då jag, äldsta dottern och sonen.
Sonen var snabb att lämna WO.
Motivering: "Kolasås, bläää"
Nåja, jag och dottern ska nog kunna axla uppdraget.
Vi är trots allt de mest rutinerade i gänget!
En trevlig presentation på kartongen.
"Kladdkaka med marshmallows, salta nötter och kolasås".
Jo jag tackar jag!
Trots väldigt kort inställelsetid, kom dottern hem som en oljad blixt.
(Normal svarstid och eventuell återkoppling på ett skickat sms, brukar annars ligga på ett par dygn).
Om man ens får svar alls.
Här får jag ryta i på skarpen till den övertaggade dotterna, som är i färd med att börja gräva med skeden dirket ur formen.
Vi skär med kniv och äter på tallrik, försöker jag förklara.
Och ännu viktare, den måste fotograferas först!
Det är inte det enklaste att få till fina bitar, då den är väldigt kladdig och överfull med sega och såsiga tillbehör.
Medan jag står och kämpar vid köksbänken, hör jag nöjda och belåtna grymtanden från dottern som redan påbörjat projektet.
Jag kunde urskilja ord och kortare fraser såsom "Åååååå....åååå va gott......mmmmmm....men å va god den var.....å den var ju jättegod....
OK, då kan vi konstatera att den är god!
Jag frågar om hon vill ha grädde till, men det avböjer hon och tycker att det nog skulle bli för mycket.
"Den känns så lyxig som den är", myser hon och så hoppar hon till av glädje när hon konstaterar att det är chokladbitar i den också.
Jag förklarar att det är chokladganache och besvarar hennes frågande min med att det är en lyxigare sorts choklad, vilket hon nöjer sig med.
Jag måte nog instämma i betyget på alla punker jag också.
Den känns lyxig och påkostad med goda ingredienser.
Nötterna hade dock kunnat fått vara mer framträdande.
Det salta var ganska osalt.
Och nog hade en skvätt grädde inte varit i vägen, men nu hann jag inte med det.
Efter 5 minuter såg det ut så här:
Så jobbar två proffs!
Herregud, den lät ju som en dröm. frågan nu är ju om man ska köpa den eller försöka sig på en egen.