Författararkiv: pedagogiskmiljofrantraditiontillforandring

Viimeinen koulutuspäivä Riinan ja Åsan kanssa 5.3.2019

Vuorossa oli neljäs ja viimeinen koulutuspäivä yhdessä Riinan ja Åsan kanssa. Päivän aluksi keskustelimme ryhmissä osallistujien aineistoista. Oli jännittävää saada seurata heidän matkaansa ja kuulla missä he olivat sillä hetkellä. Keskustelut olivat antoisia, ja ne avasivat uusia näkökulmia.

Luennoitsijat toivat esille projektiseinän, ja kuinka hyvin se esittää tapahtuvaa niin lapsille, vanhemmille kuin kollegoille. Projektiseinän ansiosta kaikki tietävät, mitä meillä tapahtuu tällä hetkellä ja minkä kanssa teemme töitä. Puhuimme opettamisesta ja siitä, millaista opetusta me tarjoamme lapsille. Päivän lopuksi puhuimme suunnitelmallisista työskentelytavoista ja pedagogisesta ympäristöstä ja keskustelimme lineaarisen oppimisen ja projektinomaisen työskentelyn eroista. Nostimme esille myös mielenkiintoisen ja ajatuksia herättävän kysymyksen: ”Olenko vain paikalla vai oikeasti läsnä lasten kanssa?”

 

Peddokumentointi

Projektointi

Projektointipedymparisto

 

Päivä oli täynnä jännittäviä keskusteluja, syvällisiä ovalluksia ja ihania ajatuksia. On ollut jännittävää seurata osallistujien projekteja ja saada osallistua tähän koulutuskokonaisuuteen.

Collage tack (1)

Kiitos opetushallitukselle, joka teki tämän koulutuksen mahdolliseksi, ja suuri kiitos Riinalle ja Åsalle tietojen jakamisesta, ajatusten herättämisestä ja yhteisistä pohdiskeluista. Olemme saaneet hienon perustan, josta voimme jatkaa työskentelyämme.

 

Charlotta Nyholm
Varhaiskasvatuspäällikkö, Inkoo

Sandleken på förskolan Snäckorna, Hangö

På vår förskola, Snäckorna, hade vi under vintern iakttagit barnens lek vid sandleken och märkt att den blivit långtråkig. Vi hade som material en del kakmått, formar, kavel och knivar i månsanden, men barnen behövde något nytt.

En dag föreslog jag för några pojkar att de kunde ta med plastdjur i leken, och de tände genast och ville ha de stora platsdinosaurierna med i sanden. Det gick bra, och pojkarna valde noggrannt vilka dinon som passade med. Några grodor fick också plats. Leken blev genast rolig.

dinon

Jag frågade om deras dinon tycker om sitt nya hem. Var bor de nu, är det månne i djungeln? Ja det gjorde de ju. ”Men de har ju ingen skog att gömma sig i” sa en pojke och vi funderade hur vi skulle kunna tillverka träd till djungeln. En pojke ville ha palmer. Han visste hur han skulle laga dem av pappersrör och pappersblad. Det lyckades inte så bra, och vi fick fundera på nytt hur vi skulle göra. Nån tipsade oss om en platsblomma i kruka som fanns i rummet bredvid. Den passade fint och djungeln växte.

Pojkarna tyckte att grodorna måste få vatten att hoppa i. De trodde att vi kunde ta från vattenkranen, men vi kom till att sanden kommer att förstöras om vi använder det.  Därför föreslog jag konstgjort vatten, och gav dem ett silvrigt papper. En av pojkarna visste precis hur en damm ser ut och började klippa. Så formade de kanter runt sin damm.

”Det måste finnas vulkaner”, sa de och ville veta hur man kan göra såna. Jag visade bland pappren, och så fick de klippa till vulkaner likt kinahattar med större öppning. ”Det måste komma RÖÖÖK” förklarade en pojke och vad tar man då. Vi hittade vadd och så fixades det. Lavan hittade de själva på att klippa av rött papper. Samma pojke hittade i sin ficka en liten nyckelring som lyser rött, och den måste naturligtvis in i vulkanen. Fint.

dinonvulkan

Vulkan röttljus

Bland pysselmaterialn hittade pojkarna ekollon som blev dinosaurieägg.

När leken hållit på en lång tid ville jag öka inlevelsen ännu mera med musik. Hittade på Youtube djungellljud och tog den i närheten av sandleken. Helheten blev lyckad och pojkarna engagerade. En tid senare förklarade en av dem att dinona dog när det kom meteoriter; då dimpade det ner sandbollar över djungeln.

 

Monica Engström
Lärare inom småbarnspedagogik i Hangö

 

Vår sista utbildningsdag med Riina och Åsa 5.3.2019

Så var det dags för vår fjärde och sista utbildningsdag tillsammans med Riina och Åsa. Vi inledde med en gruppdiskussion kring deltagarnas dokumentation. Så spännande att få följa deras resa och var de befinner sig just nu. Diskussionerna var spännande och öppande för nya infallsvinklar.

Grupparbete

Föreläsarna lyfte upp projektväggen, hur bra den är för att synliggöra för både barn, föräldrar och kolleger. Då är alla medvetna om vad som pågår hos oss just nu och vad vi jobbar med. Vi pratade om undervisning och vilket lärande vi erbjuder barnen. Vi avslutade dagen med projekterande arbetssätt och pedagogisk miljö, där vi diskuterade kring skillnaden mellan ett linjärt lärande och det projekterande arbetssättet. Vi lyfte också upp den intressanta och tankeväckande frågan: ”Är jag närvarande eller närvarande tillsammans med barnen?”

Peddok cirkel

Processinriktat cirkel

Pedmiljö

Dagen präglades av spännande diskussioner, djupa insikter och härliga reflektioner. Det har varit spännande att följa med i deltagarnas projekt och få ta del av denna utbildningshelhet.

Collage tack (1)

Tack till Utbildningsstyrelsen som möjliggjort denna utbildning och stort tack till Åsa och Riina för att ni delat med er av er kunskap, väckt tankar och funderingar och reflekterat tillsammans med oss. Vi har fått en fin grund att stå på i vårt fortsatta arbete.

 

Charlotta Nyholm
Chef för småbarnspedagogiken i Ingå

Pedagoginen dokumentointi osa 3, 5.2.2019

Kolmas päivä Riinan ja Åsan kanssa oli täynnä ajatuksia ja jännittäviä keskusteluja.

Riina esitteli ”savilintu” projektin, jonka he olivat tehneet Trångsundin esikoulussa (Ruotsi).

Savilintu (1)

Osallistujat kertoivat, missä vaiheessa he ovat hankkeissaan juuri nyt. Hankkeet esiteltiin  ja keskusteltiin ryhmissä .

Lopuksi puhuimme uteliaisuusasioista – mitä se on, kenen asia se on, ja kuinka löydämme kysymyksiä, jotka muodostavat siltoja lasten välille? Osallistujat keskustelivat ryhmissä ja kertoivat toisilleen ajatuksistaan.

Uteliaisuuskysymys (1)

Tämän päivän havainnot ja keskustelut olivat hyvin antoisia.

 

Pedagogisk dokumentation del 3, 5.2.2019

Del tre tillsammans med Åsa och Riina blev en dag fylld med reflektioner och spännande diskussioner. Förmiddagsgruppen hade idag enbart 6 deltagare, då det var många förkylningar och andra orsaker som gjorde gruppen liten.

Deltagarna fick redovisa om var de var just nu i sina projekt. Vi fick ta del av bland annat reflektioner kring Titanic, hur en jobbar med lera och tar in det i sin verksamhet, projekt med vatten och tankar kring årstider, djur, kompisrelationer, projekt om kroppen och naturupplevelser. Väldigt intressanta och spännande projekt och reflektioner som lyfte diskussionen.

Åsa uppmuntrade deltagarna till att göra en ”spindel” ett kollage där man synliggör barnens tankar, vart de för oss och hur arbetet fortskrider.

Avslutningsvis pratade vi om nyfikenhetsfrågor – vad är det, vems fråga är det och hur hittar vi frågor som blir broar mellan barnen? Deltagarna diskuterade i mindre grupper och delgav sedan varandra sina tankar.

Dagens reflektioner och diskussioner var väldigt givande för var och en. En deltagare utbrast då dagen var slut något i stil med: ”Tänk om vi nästa gång också kan vara så här få, för det blev så bra diskussion!”.

Charlotta Nyholm
Chef för småbarnspedagogik i Ingå

Nyfikenhetsfrågor

 

Haastattelu

 

Intervju

Marianna Niiniharju ja Miia Nousiainen, Raasepori

Pyysin toisena koulutuspäivänä Marianna Niiniharjua ja Miia Nousiaista Raaseporista vastaamaan pariin kysymykseen kurssista ja heidän odotuksistaan. Tässä heidän vastauksiaan ja mietteitään:

  1. Miksi halusit käydä pedagogista dokumentointia käsittelevän kurssin?

    He vastasivat pedagogisen dokumentoinnin olevan hyvä työkalu, jonka avulla varhaiskasvatustoimintaa ja sen arkea voidaan tehdä näkyväksi, siis miksi ja miten toimintaa harjoitetaan. Aihe on ajankohtainen ja tukee uuden varhaiskasvatussuunnitelman henkeä samalla kun kurssi tarjoaa lisää konkreettisia menetelmiä, joiden avulla pedagogiikka voidaan tehdä näkyväksi omassa lapsiryhmässä.

  2. Mitä odotat kurssilta?

    He toivovat kurssilta monipuolisia tapoja totetuttaa pedagogista dokumentointia ja uusia näkökulmia sekä käytännön ideoita. He toivovat myös syventymistä aineisiin siten, että pedagogista dokumentointia voidaan käyttää työkaluna ja korostaa lasten osallisuutta prosessissa.

  3. Onko pedagoginen dokumentointi sinusta tärkeää? Jos on, miksi?

    Kumpikin vastaa myöntävästi, sillä pedagogisen dokumentoinnin avulla voimme tehdä lasten arjen näkyväksi ja tukea heidän osallisuuden kokemuksiaan. Voimme tehdä lasten äänet näkyviksi, ja tässä on tärkeää se, että mietimme, mitkä asiat ovat tärkeitä, ja miksi ja miten – siten pedagogisesta dokumentoinnista tulee pedagoginen työkalu, eikä vain tapa toteuttaa tai kuvailla jotakin tomintaa. Havainnoimalla laspia ja lapsiryhmää voimme koota tietoa lasten kiinnostuksen kohteista, ja dokumentoida niitä. Kati Rintakorpea lainataksemme, dokumentointi on aktiivinen suunnittelun, toteutuksen, arvioinnin ja kehittämisen työkalu.

  4. Oletko jo soveltanut jotakin omaan toimintaasi?

    Miia vastaa miettineensä paljon kysymystä ”Voitko tukea osallisuuteen vähentämällä omaa osallisuuttasi?” ja toiminnan tarkastelu eri silmälasien kautta, esim. matematiikan, dialogin  jne. Marianna oppii pedagogista dokumentointia työssään ja hänen mielestään matka on ollut mahtava ainakin tähän saakka.

    Tavataan taas helmikuussa, Marianna ja Miia.

    Charlotta Nyholm
    Varhaiskasvatuspäällikkö, Inkoo

Intervju

Intervju
Marianna Niiniharju och Miia Nousiainen, Raseborg

Vid skolningens andra dag passade jag på att fråga Marianna Niiniharju och Miia Nousiainen från Raseborg om de kunde svara på några frågor gällande kursen och deras förväntningar. Här kan ni läsa deras svar och funderingar:

  1. Varför ville just du gå denna kurs i pedagogisk dokumentering?

    De svarade att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att göra verksamheten och vardagen i småbarnspedagogiken synlig, både varför och hur. Det är ett aktuellt ämne och stöder den nya planen för småbarnspedagogik, samtidigt som kursen kan erbjuda fler konkreta metoder hur pedagogiken kan göras synlig i den egna barngruppen.

  2. Vad har du för förväntningar på kursen?

    De önskar mångsidiga sätt att förverkliga pedagogisk dokumentation och nya synsätt samt praktiska idéer och exempel på kursen. Även en fördjupning i ämnen så att pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg och hur man kan understryka barnens delaktighet i processen.

  3. Tycker du att det är viktigt med pedagogisk dokumentation? Om, ja varför?

    Ja svarar de båda två, det är det för att med hjälp av den så kan vi göra barnens vardag synlig och stöda deras erfarenheter av delaktighet. Vi kan synliggöra barnens röster och här är ett viktigt element det att vi funderar över vilka saker som är viktiga, varför och hur detta gör att den pedagogiska dokumentationen blir ett pedagogiskt verktyg och inte bara ett sätt att förverkliga eller att beskriva en verksamhet. Genom att observera barnen och barngruppen kan vi samla information om barnens intresseområden som vi sedan dokumenterar. För att låna Kati Rintakorpis uttryck så är dokumentation ett aktivt redskap för planering, förverkligande, utvärdering och utveckling.

  4. Har du tagit med dig någonting till din verksamhet redan nu?

    Miia svarar att hon har funderat mycket kring tanken ”Kan du stöda delaktigheten genom att minska din egen delaktighet?” samt att se verksamheten med olika glasögon som exempelvis med matematik glasögon, dialog glasögon osv. Marianna lär sig pedagogisk dokumentation i sitt arbete och menar att det har varit en häftig resa åtminstone hittills.

    Jag ser fram emot att träffa er igen i februari, Marianna och Miia.

    Charlotta Nyholm
    Chef för småbarnspedagogik i Ingå

 

 

 

 

 

Pedagoginen dokumentointi toinen osa Riinan ja Åsan kanssa

Osallistujat jaettiin kahteen ryhmään, joista yhdellä ryhmällä oli luento aamupäivällä ja toisella iltapäivällä. Pienemmät ryhmät mahdollistivat laajemman keskustelun ja reflektoinnin.

Toukka larv (2)

Riina kertoi oppimisympäristöstä, dokumentoinnista ja reflektoinnista sekä Toukka toukasta ja miten Toukka, lapset ja pedagogit olivat muotoilleet projektinsa ja miten oppmisiympäristö ilmeni. Erittäin mielenkiintoista!

Toukka larv

Katsoimme myös filmipätkän ”Hiekkafilmi”, jota pohdimme eri näkökulmista. Jännittäviä keskusteluja ja reflektointeja. Ajatella miten näemme eri asioita kuin käytämme eri silmälaseja!

Lopuksi kävimme tehtävämme yhdessä läpi ja keskustelimme siitä.

Mielenkiintoisia reflektointeja ja ajatuksia tänään, odotamme seuraavaa osaa joka on helmikuussa!

 

Charlotta Nyholm
Varhaiskasvatuspäällikkö, Inkoo

Pedagogisk dokumentation del två tillsammans med Åsa och Riina

Deltagarna delades i två grupper, varav den ena gruppen hade sitt pass på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. Mindre grupper  möjliggjorde mer diskussion och reflektion.

Toukka larv (2)

Riina berättade om lärmiljön, dokumentation och reflektion och om larven Toukka, och om hur Tuokka, barnen och pedagogerna hade format sitt projekt samt om hur lärmiljön tog sig uttryck. Väldigt spännande!

Toukka larv

Vi tittade även på en kort filmsnutt ”Sandfilmen”, där vi tänkte på den ur olika synvinklar. Spännande diskussioner och reflektioner, tänk så vi ser olika saker då vi använder olika glasögon!

Passet avslutades med att vi delade med oss av vår uppgift samt diskuterade kring denna.

Spännande reflektioner och tankar idag, vi ser fram emot februari och nästa gång!

sdr

Charlotta Nyholm
Chef för småbarnspedagogik i Ingå

Pedagogisen dokumentoinnin ensimmäinen koulutuspäivä

Tiistaina 9. lokakuuta tavattiin Tammisaaressa ensimmäisen koulutuspäivän merkeissä Åsa Hjedenbergin ja Riina Lundellin kanssa. Åsa ja Riina tulevat Tukholmasta, Reggio Emilia Institutet. Åsa Luennoi ruotsiksi ja Riina suomeksi.

sdr

Osallistujia ispiroidaan ja haastetaan ajattelemaan laajemmin pedagogista dokumentointia. Koulutuksen aikana vaihdetaan kokemuksia kollegoiden kesken. Ryhmäkeskustelut ja projektit tulevat myös olemaan tärkeitä.

Osallistujat saivat työstää kysymystä: ”Mitä pedagoginen dokumentointi merkitsee sinulle?” ja Riinalla oli monta inspiroivaa kuvaa, josta osallistujat saivat valita yhden. Sen jälkeen osallistujat esittelivät itse itsensä.

Walk and talk Riina

Riina haastoi myös osallistujat ”Walk-and-Talk” tehtävässä ja osallistujat jaettiin ryhmiin, joissa he saivat miettiä seuraavia kysymyksiä:

Mitä/Kuinka ajattelemme lapsesta? – meidän lapsinäkemyksemme
Miksi meidä esikoulu on olemassa?
Keitä varten olemme?

Kuinka meidän lapsinäkemyksemme riippuu meidän oppimiskäsityksestämme (näkemyksestä) ja kuinka tieto/tietäminen luodaan?
Onko esikoulu oppimispaikka/paikka josssa oppii?

Jännittäviä näkemyksiä, keskusteluja ja ajatuksia tuli esiin päivän aikana. On jännittävää katsoa mitä koulutus tuo mukanaan ja miten pedagoginen dokumentointi kehittyy. Odotan innolla seuraavaa koulutuspäivää 13. marraskuuta.

Osallistujat saivat tehtäväksi seuraavalle kerralle miettiä muutamia kysymyksiä ja tehdä havaintoja. Linkki tehtävään löydät tästä.

 

Charlotta Nyholm
Varhaiskasvatuspäällikkö, Inkoo